"Det är ensamt på toppen"
Vad vill jag VERKLIGEN GÖRA i LIVET? Jag är lite för frälst på IDÉEN om sakers tillstånd, i "framtiden"...
Vad vill jag VARA? Jag blir akut rädd och ängslig när jag tänker på det här, det första jag börjar associera till är.. "romantik"... men så sitter jag här, vad fan tänker jag med? Jag är en looser, eller jag vet inte.. men varför gör jag såhär... ja, men... den kärleken också... "efter lidande".. jag förstår begrepp och teorier för bra bara genom att absorbera ytan, men tar in unika detaljer, och det verkar som om jag vet allt.. eller "är där"... och det gör mig olycklig, jag har ingen tillhörighet....
Men så vad VILL jag EGENTLIGEN?
Just, nu utifrån vad jag KAN: Hitta EGEN lägenhet; byta namn.... fundera, möta mig själv, testa LSD ett flertal gånger... börja skala bort förflutet.... Tja, sen finns det inget mer UTAV MIG; utav den person jag spelat under alla dessa år.... men, som jag skrev på datorskärmen; God is future. Soul join the passion.
Moskva? En idé, fåfängt kanske.. Spänningssökande utan att jag erkänner det? Kanske..
Det är som om jag HELA TIDEN, har ett "löfte" och ett ANSVAR som jag måste "ta hand om", där borta i "dåtiden"... för att sluta släpa mig fram... som om jag går sovande men vaken, och det här har en "tragisk" ton... ?
