RELATIONEN MED GUD

"..är för att jag "tagit" energi (spelande rollen av mentala strukturer, uppdiktade i sig, eg. en "relation" jag omedvetet identifierat mig med).. men "erkänner" det inte, utan försöker "förklara" det för "ägaren".."

Varför gör närvaron av denna tanke, istället, att jag "känner" att jag "måste" eller "vill" VRÄKA UT MIG, inför och bland/till DEM, som någon osynlig som vill ha uppmärksamhet, av ingen anledning hon förstår själv?

Är så trött.

VARFÖR, gud? Varför gör vi såhär? Vill bara gråta -men inte ens det kan jag här....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0