Jag saknar, ett "känsloliv" (..mig själv, still unborn)
http://www.youtube.com/watch?v=S-NziGE6DVY
Minns att första gången jag hörde den där låten.. jag var ju väldigt "sentimental" utan att relatera det till något "personligt" så som andra ser det personliga, typ den specifika familjen eller så.. Jag relaterade till "familjen", mänskligheten, en relation... just speciellt och precist i den här.
KÄNSLOR, är egentligen mitt JAG, "meningen" jag behöver för att ens vilja leva, som MÄNNISKA. Jag undrar "vad"som hänt mig egentligen, då jag är så "sjuk".. passivt traumatiserad, bortvillad... Men det känns ju ändå som det kommer kunna bli bättre... MÅSTE få tag på Ritalin/Metamina av läkaren.. och sen börja experimentera med LSD för att bli av med mina rädslor...
Jag är någon helt annan egentligen... Men, när "slutade" jag att "bry mig" om människan själv/mänskligheten... ? Kanske var jag för NAIV förut, jag VISSTE ju att allt bara handlade om mig och min själ egentligen.. "handikappet" var i att jag visste, hur som helst.. att "känslorna".. själva IDÉERNA var "påhittade", det var "utanför".. en filt, jag tillfredställde ett slags "behov AV ideal", genom...
Jag har blvit så åt helvete förvirrad, närmast "knäckt", av det där jag vet... Informationsgiftet. Annars skulle jag kunnat fråga, att är det inte så här vi alla känner?
Jag måste "plockas ut" igen, men samtidigt har mitt jags aggressivitet och själsönskan valt denna attack.. det går alltså "rejält" djupt, sökandet efter en helt ny plattform..
Gud, hjälp mig... jag försöker förstå att du ÄR HÄR, samtidigt som jagets frihet är dig som något bortomliggande, och samtidigt som en själv... Jag är maximalt förvirrad.. Ordet "utvald" poppade distinkt precis upp i huvudet, vad menar du? Eller är jag so called crazy?
Minns att första gången jag hörde den där låten.. jag var ju väldigt "sentimental" utan att relatera det till något "personligt" så som andra ser det personliga, typ den specifika familjen eller så.. Jag relaterade till "familjen", mänskligheten, en relation... just speciellt och precist i den här.
KÄNSLOR, är egentligen mitt JAG, "meningen" jag behöver för att ens vilja leva, som MÄNNISKA. Jag undrar "vad"som hänt mig egentligen, då jag är så "sjuk".. passivt traumatiserad, bortvillad... Men det känns ju ändå som det kommer kunna bli bättre... MÅSTE få tag på Ritalin/Metamina av läkaren.. och sen börja experimentera med LSD för att bli av med mina rädslor...
Jag är någon helt annan egentligen... Men, när "slutade" jag att "bry mig" om människan själv/mänskligheten... ? Kanske var jag för NAIV förut, jag VISSTE ju att allt bara handlade om mig och min själ egentligen.. "handikappet" var i att jag visste, hur som helst.. att "känslorna".. själva IDÉERNA var "påhittade", det var "utanför".. en filt, jag tillfredställde ett slags "behov AV ideal", genom...
Jag har blvit så åt helvete förvirrad, närmast "knäckt", av det där jag vet... Informationsgiftet. Annars skulle jag kunnat fråga, att är det inte så här vi alla känner?
Jag måste "plockas ut" igen, men samtidigt har mitt jags aggressivitet och själsönskan valt denna attack.. det går alltså "rejält" djupt, sökandet efter en helt ny plattform..
Gud, hjälp mig... jag försöker förstå att du ÄR HÄR, samtidigt som jagets frihet är dig som något bortomliggande, och samtidigt som en själv... Jag är maximalt förvirrad.. Ordet "utvald" poppade distinkt precis upp i huvudet, vad menar du? Eller är jag so called crazy?
Kommentarer
Trackback
